Historik
Barnantalet ökade och skolan blev trångbodd
I drygt femton år hade Åbyggeby skola saknat en gymnastiksal, och barnen har varit tvungna att åka buss till centrala Ockelbo för att kunna ha gymnastik. Med alla besvär det har inneburit på grund av att bussarna inte kommit, dyrbar skoltid gått till spillo, samt oro och stress då barnen fått bryta upp från skolarbetet och förflytta sig till centrala Ockelbo. Åren innan LBC:s grundande hade även barnantalet ökat så skolan var mer och mer trångbodd. Matsalen var för liten och barnen fick äta i flera omgångar förutom att lektionsalar saknades så att den gamla lärarbostaden hade fått tas i anspråk.
1997 – Start av projektet Åbyggeby Landsbygdscenter
1997 försökte några föräldrar att starta en kooperativt förskola i anslutning till Åbyggeby skola, då de tyckte det borde finnas en förskola i det upptagningsområde där det föddes flest barn i Ockelbo kommun. De lyckades inte då det saknades lämpliga lokaler i närheten av skolan.
Lösningen på problemet fann man genom att söka stöd från EU och länsstyrelsen, under förutsättning att Ockelbo kommun gick in med pengar i projektet. På så vis växte projektet med Åbyggeby landbygdscenter fram och kom till slut att innehålla gymnastiksal med omklädningsrum, förskola, matsal, kansli och kök.
1998 – i april kom ett ja från EU-fonden och länsstyrelsen
Projektet var kostnadsberäknat till sex miljoner, och i april 1998 kom ett ja från EU-fonden och länsstyrelsen. Kommunens andel skulle bestå av två miljoner kronor, som kommunfullmäktige redan beslutat om tidigare. Anbudshandlingar togs in och det hela lades ut på entreprenad. När anbuden kommit in visade det sig vara hela var 2,3 miljoner dyrare än beräknat. Bland annat på grund av anpassning till den befintliga skolan vilken har ett högt byggnadskulturellt värde.
Det beslutades att låna den resterande summa som fattades och styrelsen vände sig till Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordbanken och S-E banken för en offert på lån.
Tyvärr godtog inte bankerna en inteckning i byggnaden då det ansågs vara ett riskprojekt och det skulle bli ett för lågt marknadsvärde på byggnaden. Bankerna krävde istället en kommunal borgen. Föräldrar och andra eldsjälar lyckades efter ett antal möten med politikerna i kommunen få igenom en kommunal borgen i kommunalstyrelsen. Men efter att bankerna kontrollerat kommunens ekononomi så godtog de intekommunen som borgenär…
I det läget höll hela projektet på att avslutas. Alla möjligheter att täcka det finansiella behovet hade uttömts.
Vi var totalt femton personer, i styrelsen och arbetsgrupper, som hade jobbat i flera år för att förverkliga vår och våra barns dröm om en gymnastiksal, dagis och de samlingslokaler som bygden så väl behöver. Men vi kände att vi inte kunde ge oss nu när vi var så nära, utan vi måste fortsätta försöka när vi kommit så här långt.
1999 – JAK-medlemsbank trodde på projektet
Vi letade efter en bank som kunde tänkas se till mänskliga värderingar, sätta sin tilltro till ideellt arbete och inte enbart till det krasst ekonomiska.
Vi fann då JAK-medlemsbank, som är en ekonomisk förening med rätt att driva bankrörelse. Föreningen visade sig tro på projektet och sade sig vara villig att godta kommunen som borgenär. Finansfrågan var löst och efter diverse debatter och omröstningar, så klubbades borgen igenom i kommunalfullmäktige i Ockelbo.
Byggandet av Åbyggeby Landbygdscenter kunde börja och en mer än femton år lång väntan var över.
2000 – Invigning av Åbyggeby Landsbygdscenter
Artikel som PDF
Arbetarbladet skrev om Åbyggeby Landsbygdscenters historia i numret som utkom 6 januari 2021.
Våra kraftverk producerar ca 3 GWh årligen, ett välkommet tillskott i bygdens föreningsliv.
Strömsborgs kraftstation
Ur skriften ”Pålsgården 2001”
Redan i januari 1913 hade man hört sig för om möjligheterna att få utnyttja fallet vid Bågsågen, men de förhandlingarna ledde icke till något resultat, och ett erbjudande om att få arrendera Gammelfäboströmmens fall i Testeboån avböjdes efter besiktning. I stället träffades preliminärt avtal av Sunnanåsbo kvarn och vattenfall m.m.
Med ledning av styrelsens utredning och förslag fattade bolagsstämman den 4 december 1913 följande beslut.
”Föredrogs ett av styrelsen med Carl Efraim Lindströms sterbhusdelägare för bolagsstämman antagande, den 25 augusti 1913 upprättat köpekontrakt ä Sunnanåsbo kvarn och vattenfall med utmål samt tillhörande åbyggnader: lägenheterna Strömsveden nr 1, 2 och 4 och Strandfästet nr 1 samt all den jord, som för kvarnens och vattenfallets utnyttjande och begagnande anskaffats och av säljarne ägdes jämte nyttjanderätten och förmåner för en köpeskilling av 20 000 kronor och villkor, som kontraktet närmare angiver.”
Stämman godkände köpekontraktet och uppdrog ål styrelsen att fullfölja och avsluta köpet samt att vidtaga de anordningar och ombesörja de byggnader, som erfordrades för att uppföra en elektrisk kraftstation vid vattenfallet och anlägga nödvändiga högspänningsledningar. Fastighetsköpet avslutades den 17 september varvid till säljarna överlämnades 5 000 kr kontant samt en skuldförbindelse på 12 000 kr för vilken styrelsens ledamöter stod som borgensmän. Dessutom övertogs en av säljarna utlämnad inteckning på 3 000 kr.
Eftersom bolagsstämman således gav styrelsen stor handlingsfrihet, vidtogs omedelbart en hel del åtgärder. Ett förslag om att bygga en provisorisk kraftstation i kvarnbyggnaden övergavs, man beslöt i stället uppföra en särskild kraftstationsbyggnad av tegel nedom fallet. Från dammen till kraftstationen skulle vattnet ledas genom en tub av trä. För utredningar och planläggning av arbetet anlitades sakkunnig hjälp.
Med hemmansägare Jonas Jonsson i Åbyggeby träffades avtal om köp av 550 st ledningsstolpar av föreskriven längd och dimension å 4:50 och C. G. Stark fick i uppdrag all leda arbetet med stolpuppsättningen. Alla jordägare, som kunde väntas bli berörda, hade lämnat sitt medgivande till att högspänningsledningarna, utan anspråk på ersättning, fick dras från Strömsborg till Säbyggeby, Mo och Östby.
I april 1914 hade styrelsen hunnit så långt med sina förberedelser att anbud på anläggningen vid Strömsborg förelåg. Det lägsta av dessa anbud slutade på 23 000 kr, det högsta på 67 000 kr.
Anläggningskostnaderna var beräknade till 83 730 kr, varav för inköp av kvarn och vallenfall 20 000 kr, kraftstationsbyggnad med tub och turbiner 28 720 kr, elutrustning av kraftstation 9 500 kr, högspänningsledning ca 12 km 7 600 kr, för sju transformatorstationer 7 085 kr, till fem km lågspänningslinjer 3 250 kr samt för kvarnens drift, mätare och strömbegränsare 7 575 kr. Med AB Finshyttan träffades avtal om leverans av en fyrdubbel Columbiaturbin för 6 750 kr. Entreprenör för kraftstationsanläggningen med tub blev byggmästare E. Bergqvist, Tänger, Enviken, vilkens anbud slutade på 23 220 kr. Den elektriska utrustningen levererades av J. Aug. Janssons elektriska verkstad i Falun.
Styrelsen beslöt att bolaget skulle bekosta fria lågspänningsledningar till abonnents vägg, på villkor all abonnemangsavgiften uppgick till 25 öre pr meter och år. Priset på elektrisk ström bestämdes till 35 öre pr kWh (kilowattimme), dock minst 2 kr pr ljuspunkt och år, där strömbegränsare användes. För strömbegränsare och mätare bestämdes särskilda årsavgifter. Ström till motordrift sattes till 20 öre pr kWh men med vissa förbehåll för belastningen och olika årstider.
På bolagsstämma den 8 september, beslöts på styrelsens förslag att inbjuda till ny aktieteckning för att nå det fixerade högsta aktiekapitalet 50 000 kr, varvid 19 780 kr återstod för nyteckning.
För att kunna fullfölja anläggningsarbetet, måste styrelsen vid sitt första novembersammanträde besluta uppta ett lån på 25 000 kr i Ockelbo brandstodsbolag mot en räntefot på 6 procent. Utom inteckning i fastigheterna lades borgensförbindelse från styrelsens ledamöter och dess suppleanter som säkerhet.
Vid ordinarie bolagsstämma den 30 april 1915 förelåg styrelsens berättelse från tiden från bolagets bildande t.o.m. 1914 års utgång. utöver vad som i det föregående återgivits meddelas däri, att den elektriska anläggningen av flera orsaker blev fördröjd, så att den endast delvis kunde tagas i bruk först i december 1914, då likväl en större del abonnenter kunde erhålla kraft och lyse. Högspänningsledningar hade då dragits till transformatorer som satts upp i Åbyggeby, Rabo, Perslunda och för två platser i Säbyggeby.
Söndagen den 20 december 1914 blev en särskild bemärkelsedag för Ockelbo och framför allt för den del av befolkningen, som då var lycklig nog att fa byta ut sina fotogenlampor mot det nya ljuset – så mycket mer som det var det året första världskriget bröt ut och snart nog kom med sina oberäknade och obehagliga följdverkningar.
I många hem, som nu inte kunde bli inkopplade på det elektriska ledningsnätet, nödgades man snart nog börja använda primitiva och föga effektiva karbidlampor när kvällen kom.
Hittills hade utbyggnadsarbetet för elektrifieringen kunnat fortgå tämligen friktionsfritt, men under 1916 började motgångarna torna upp sig. Den exceptionellt svåra vårfloden i april och maj vållade betydande skador på dammbyggnaden och området däromkring.
Detta medförde att Strömsborgs mejeriförening reste skadeståndskrav mot bolaget, vilka måste regleras, och dammen för kraftstationen måste byggas om.
Vid sidan av översvämningsskadorna gjorde sig det pågående kriget allt mera kännbart. Det blev brist på arbetskraft och höga priser på materiel, där sådan över huvud stod att erhålla. Följden blev att utbyggnaden av ledningsnätet måste inskränkas. För dem som önskade bli anslutna till de redan befintliga högspänningsledningarna, såg sig styrelsen nödsakad ställa som villkor, att de skulle betala en tredjedel av kostnaderna för servisledningarna samt dessutom bekosta erforderliga stolpar. Den nya dammbyggnaden beräknades dra en kostnad på ca 20 000 kr.
När den var färdig för avsyning, visade det sig att den slutliga kostnaden på grund av prisstegringar blev betydligt högre än den från början beräknade. De svårigheter det pågående kriget vållade, förmådde likväl icke stoppa bolagets utveckling. Ledningsnätet utvidgades, särskilt gällde detta servisledningarna, och antal et nya abonnenter ökade i samma takt. Hösten 1917 var tillströmningen av nya abonnenter så stor, att det visade sig omöjligt att anskaffa koppartråd till servisledningarna. För dessa måste man därför som ett provisorium använda järntråd för framtida utbyte, och järntrådsledningarna måste bekostas av resp. abonnenter.
Som ett kuriosum kan nämnas att bolaget året därpå fick överta en bastant kopparkittel, som varit placerad under en av kyrkans stuprännor för uppsamling av regnvatten. Kitteln hade skänkts till kyrkan efter att i äldre tid varit i bruk vid Ockelbokrogen vid salpetertillverkning. Salpeter användes för framställning av krut, och enligt en gammal skatteförordning skulle för varje helt hemman i byn årligen levereras ca 4 k g salpeter till kronan. Och att kitteln var välkommen i dessa kopparbristens dagar visas av att den omedelbart byttes ut mot behövlig installationsmateriel, i första hand till prästgården och kyrkan.
Efterkrigsåren medförde även störningar. De fallande konjunkturerna vållade, att många av bolagets abonnenter hade svårt all betala sina strömräkningar. Många fordringar måste avskrivas, och i en d el fall blev man nödsakad att helt avstänga abonnenter från fortsatt leverans av ström. Lönerna till bolagets anställda reducerades; ja, t.o.m. de förr vanliga julgåvorna till personalen drogs in 1921.
Historiska återblickar
1914
Den 20 december startas Strömsborgs kraftstation och det elektriska lyset tänds för första gången i Ockelbo. Strömpriset bestäms till 35öre/kWh.
1965
Sista flottningsåret i Testeboåns vattensystem. Ca 500 000 klampar beräknas ha passerat i timmerrännorna förbi kraftstationerna vid Bosågen och Strömsborg delta år.
1977
Den kraftiga vårfloden detta år förorsakar stora skador på kraftstationer och dammar. Bland annat får tuben vid Strömsborg läggas om på ca 120 meter.
1981
Beslutar styrelsen alt byta ut maskineriet i Strömsborgs kraftverk och öka generatoreffekten från 125 till 380 kW.
1982
Under hösten tas det ombyggda maskineriet i Strömsborg i drift. För kraftverksbygget erhåller bolaget 674 000 kr I statligt bidrag från Oljeersättningsfonden.
1985
Höstens översvämningar i Testeboån förorsakar omfattande skador på bolagets egendom. Värst drabbas tilloppstuben till Strömsborgs kraftstation som får repareras för 560 000 kr.
Utdrag från Ockelbos jubileumsutskrift.
Bygd, Gård och Familj
heter en skrift, som redovisats med ett referensexemplar till Hembygdsföreningen. Syftet var i första hand att föra bygdens och familjens traditioner vidare till yngre generationer. Delar av skriften berör emellertid företeelser av allmänt intresse för socknen – med koncentration till området Åbyggeby, Åkerby och Forn-Wij.
Redigerade utdrag har nu gjorts, varav ett – Flottningen på övre Testeboån – är med i detta nummer av Pålsgården. Årsskrifterna för 1999 och 2000 har innehållit en redovisning av Åbyggeby Kvarn och om Resor och vägar – Flera kanske följer under åren framöver.
Hans Jäderberg